Malin Åkerström

Fredag

Publicerad 2017-02-24 15:38:14 i Allmänt,

Fredag är lätt veckans bästa dag när man vet att helgen är på ingång. Tyvärr är det ingen tävlingshelg denna helg heller men både Isa och Cara ska hoppa/markarbeta så det är ju roligt. 


Cara har varit superfin hela veckan, hittills har jag ridit ut två dagar och trimmat en och hon har verkligen varit fin, lugn och snäll. Igår var hon så snäll även om jag tog in henne tidigare än vad jag brukar göra vilket inte brukar vara speciellt uppskattat så jag tog tempen på henne för jag trodde hon var sjuk. Men nejdå bara snäll! Hon börjar kanske inse att hon faktiskt fyller 5 år snart. 

Isa är lika magisk som vanligt och med den snön som kom har jag kunnat galoppträna henne ute. Hon behöver verkligen det. Hon är så personlig och positiv. En glädjespridare helt klart. 

Jobbet rullar på och skolan har varit lugn denna vecka. Men det är lugnet före stormen då två stora arbeten ska lämnas in inom den snaraste framtiden. 

Jag är påväg hem från skolan just nu men åkte dit runt lunch så jag har hunnit fixa Isa och Topanga på förmiddagen. Topanga ska flytta om lite drygt en månad och det skär lite i hjärtat att inte kunna träffa henne i princip varje dag som jag gör nu. Men jag hoppas på att ha henne närmare när bebis har kommit. Varken jag eller mamma är sugna på att fölvaka efter Wickys föl som dog. Så det känns tryggt att lämna den biten till folk som kan det mycket bättre än oss. Topanga är ju det viktigaste i mitt liv så det måste bli på bästa sätt för henne. 


Kommentarer (0)

Måndag

Publicerad 2017-02-20 14:29:21 i Allmänt,

Måndag och ny kursstart i skolan. Det blir en kurs med mycket skrivande men det betyder fler dagar hos mormor vilket i sin tur betyder att det äger. 


I torsdags var Isa grym på Lotta träningen. Alltså den där hästen kommer bli så himla himla fin det är jag säker på. Men det kommer att ta lite tid och krävas mycket jobb. Hon är lite mer orutinerad än vad jag trott men hennes inställning och känslan hon ger i sprången är magisk. Mamma har varit borta hela helgen så jag och Isa har hunnit med flera vändor i skogen och tränat lydnad med småhinder. Hon är en häst som kompletterar Topanga på ett så bra sätt för både mig och mamma. Jag känner mig lycklig över Isa och detta är bara början på vår resa. 

Cara är back in business efter några lugna dagar i hagen och känns rätt okej. Contendra börjar v.2 med longering denna vecka vilket innebär 2min i trav. Jag tror att hon trivs med en uppgift även om hon inte ens hinner bli flåsig innan det är över. 

Annars jobbar jag på så mycket jag hinner och kan för att finansiera den nya sadeln och för att det ligger bra i tiden med mycket jobb när tävlingarna ligger så glest. Jag har hunnit hänga nästan ett helt dygn med min fina vän Tova under helgen också och det ger såklart mycket positiv energi. 





Kommentarer (0)

Torsdag

Publicerad 2017-02-16 08:47:07 i Allmänt,

En otroligt lugn och trivsam vecka ännu så länge den här. Idag är första och sista dagen denna vecka som jag åker in till skolan. Dagarna har hittills alltså bara innehållit stall och hästar. En del timmar är såklart jobbtimmar men det är ju med hästar ändå. Idag är det Lotta träning med Isa så dagen blir alldeles säkert bra. 


Cara har vilat sedan sin tävling i lördags och ska börja ridas imorgon igen. Hon kändes lite trött i kroppen innan tävlingen så nu hoppas jag att hon ska kännas bättre.  Hon strosar runt i hagen med Contendra och tycker livet är toppen utan träning så länge man borstar på henne och inte bara på Contendra. 

Contendra har börjat longeras. En minut i trav denna vecka och vi kommer att hålla på tre gånger i veckan. Nästa vecka är det två minuter i trav osv.. Långsamt långsamt och superförsiktigt ska vi hålla på. Första månaden helt utan inspänningar. Jag beräknar att longera i ca 3 månader innan jag hoppas på att kunna rida lite. Men det får tiden utvisa. Ett bakslag till och inget mer finns att göra för henne. De orden går som på repeat i mitt huvud. Oddsen är små och någonstans långt inom mig känns det lönlöst. Men finns det en pytteliten del av en procents chans att det kommer att gå vägen så är jag beredd att göra vad som helst. Jag har lagt så mycket tid och pengar på hennes tillfrisknad och jag ger inte upp hoppet om den där lilla lilla chansen finns. Contendra är oersättlig på så många olika plan. Hennes rehabilitering har slitit mig mellan hopp och förtvivlan så många gånger. Det är en enda berg och dalbana. Även om fredagens besök hos duktiga Cosima är av en djup dal så vill jag ändå tro och hoppas på att det kommer att gå vägen. Jag måste stöta bort allt det där negativa och se hoppet för att orka hålla på. Just nu är Contendra supernöjd över sina hittills totalt två minuters travande. Precis som Cosima sa ser hon välmående ut och det är de som är det allra viktigaste. Vacker som få är hon också! 

Nu är jag strax i skolan för redovisningar och opponeringar. Nedan kan ni se mina tjejers alla hjärtans dag presenter. 




Kommentarer (0)

Tävlingshelg

Publicerad 2017-02-13 23:06:40 i Allmänt,

Äntligen är tävlingssäsongen startad igen. Tävling är verkligen livet och det roligaste jag vet. 


I lördags var det Cara som var iväg och tävlade. Hon hoppade 100cm och gjorde det felfritt. Sist hon tävlade var i augusti så det var ett tag sen och hon var bara iväg på fyra riktiga tävlingar förra året. Hennes inställning och hennes mod till hinder är verkligen något extra. 

Igår var det Isa som var iväg och hon hoppade  120cm med 4 fel. Det är väldigt mycket jobb med Isa men rundan blev långt över förväntan. Vi fick med oss ett räcke som helt var mitt fel. Jag har lite svårt att få tillbaka henne i balans när avstånden är relaterade men på alla hinder ur sväng eller där man har en bit på sig hoppar hon helt amazing. 

Sammanfattningsvis så är jag så nöjd med båda hästarna och väldigt stolt över Cara. 


Kommentarer (0)

Torsdag

Publicerad 2017-02-09 20:18:24 i Allmänt,

Sista genrepet inför Caras årsdebut är precis klart och det gick bra. Cara var sitt snälla jag igen och leverade fin hoppning. Hon blev något trött mot slutet och även om hon fortfarande hoppade väldigt fint och noggrant då så kan hon snäppet bättre. Men jag är väldigt nöjd med henne. Hon har känts riktigt fin hela veckan trots att hon börjar bli lite trött i kroppen. Jag tror att det är bra att ha henne lite trött inför lördag då hon inte varit ute på tävling på så länge nu. Ska bli så himla roligt!! 


Isa ska också tävla i helgen fast på lördag och jag har inte så stora förväntningar. Mitt mål är mest bara att hinna styra till alla hinder. Idag har jag köpt en hoppsadel till henne. Hon har ett svårt sadelläge och det har inte varit lätt att hitta någon bra sadel men nu äntligen har vi en perfekt för just Isa. 

Annars har jag extremt lite skola denna vecka. Vi hade opponering och redovisningar igår men det var allt. Vi ska jobba med vårt PM inför C-uppsatsen i höst men jag och Anna är redan klara så vi har långhelg. Jag försöker jobba på så mycket jag hinner och nu när det svider i plånboken efter sadelköpet så är det bäst att jobba på. 

Imorgon ska Contendra till veterinären. Det var 2,5 månad sedan sist. Jag önskar ju såklart att hon vill vara frisk snart men det är ju något som spökar och jag vill gärna veta vad. Jag hoppas att jag kan få svar på det även om jag tror att jag kanske inte får det.. Nervös är jag i alla fall. Tur mormor finns och peppar och stöttar mig med Contendra, det behövs och hjälper mycket. 


Kommentarer (0)

Måndag

Publicerad 2017-02-06 22:29:06 i Allmänt,

Min helg började idag så ingen måndagsångest här inte. Jag har jobbat hela helgen och även idag men jag hade sovmorgon så jag räknar mig som ledig ändå. Jag sov 10 timmar non stop inatt så trött var jag. 


Idag har äntligen lite snö kommit så man kan göra annat än att endast skritta ut. Både Isa och Cara har galopperat i snön idag. 

Både igår och idag har jag "ridit" på Agnetas Classe. Jag åker mest med känns det som men han känns stabil i skritt och trav nu. Vi har fortfarande livlinan på (longerlinan) men jag tror att vi snart kan ta bort den. 

Utöver ridning, skola och jobb så spenderar jag en hel del tid på att rykta och borsta på Topanga och Contendra. C har återbesök på fredag och jag är lite kluven inför det och nervös förstås.

Veckans största händelse är ju att Cara gör årsdebut på tävlingsbanorna och Isa gör sin första start i Sverige och första med mig. Det kommer med andra ord att bli en sjukt rolig helg. 


Kommentarer (0)

Fredag

Publicerad 2017-02-03 08:32:08 i Allmänt,

Tidig morgon idag för att hinna till min tid på käkkirurgen som alltså ligger på Huddinge sjukhus. Pendeln ville såklart inte fungera så jag fick ta bilen istället. Ganska skönt men för en fattig student så svider det i plånboken när bilen åker för mycket. Besöket var bara värdelöst också med ett extremt otrevligt bemötande och det betalade jag dyra pengar för... Suck alltså. Jag är så less på detta så jag ger upp nu. Snart 5 år sedan jag spräckte min käke och inte en endaste liten människa kan skriva ett slutintyg. Det kan ju bli bättre, men när då? 


Igår var det Lotta träning och mitt och Isas sista ordentliga genrep inför vår tävlingsdebut nästa helg. Det gick bra, vi har mycket att jobba på men Lotta såg en förbättring på bara två veckor vilket var kul. Vi hoppade lite mer linjer och så vilket jag inte gjort med Isa men hon är ju fantastisk mestadels av tiden. När hon blir stark och van vid att jag rider och inte en stor man så kommer det inte finnas ord nog att beskriva henne. 

Cara har uppfört sig hela veckan so far. Hon är lite trött vilket är bra för då är hon snäll. Hon ska ju också tävla nästa helg och det kan gå precis hur som helst. Det jag vet är att hindren inte kommer att vara problemen. Hon är ju inne i någon slags 5års trots vilket gör att uppstigning, framridning och sådant där kan ställa till det. Men det ska ändå bli så kul att tävla henne igen. 


Kommentarer (0)

Ny vecka

Publicerad 2017-01-30 09:05:31 i Allmänt,

Vardag igen och man hinner vila upp sig igen skämt åsido. Men i mitt fall stämmer det nästan. Jag sitter på tåget mot skolan och dricker te i hopp om att min röst ska återvända till mig. Vi har ett viktigt möte på förmiddagen och redovisningar i eftermiddag så det vore ju synd om man kraxade fram sina meningar likt en kråka..  Jag har varit sjuk i helgen men haft ett intensivt schema ändå. 


I lördags jobbade jag först 07-13 och åkte sen och tittade på fölningsstall till Topanga. Det är så mycket svårare än vad man kan tro att hitta något bra. De som känns bra kostar betydligt mer än vad vi har råd med hur mycket vi än vill ha henne där. Så om någon har något förslag så är alla tips välkomna. 

Jag spenderade eftermiddagen hos mormor och städade. Fikade gjorde vi såklart också. Kvällen blev hos mina hästar. 

Igår hade jag morgonen i mitt stall och kände mig inte alls bra så jag åkte hem och vilade en timme innan jag åkte till Isa för att mocka och hämta transporten. Sen tillbaka till mitt stall för att ta Cara och hennes pick och pack till Arnold träningen. Cara skötte sig så bra. Hon hoppade som en på miljonen och fick massor av lovord från Arnold och tillsammans fick vi en rad grejer att träna på. Älskar verkligen när man får mycket med sig att förbättra. Träningen var riktigt bra och Cara var verkligen en superstar trots korsgalopp i svängarna på slutet och några bakutsparkar här och var. Hon löste hindren på ett fantastiskt sätt. Älskar den där hästen med personlighet större än henne själv. 

Eftersom jag kände mig lycklig efter träningen så gick 4 hästar på jobbet av bara farten. På kvällen fick Isa hoppa en lite längre studsserie. Jag tänkte att det skulle gå bra på vanliga bettet men där trodde jag fel för vi höll på att ta två hinder i ett språng. Men så fin hon är och vad jag är glad i henne. 


Kommentarer (0)

Cara Cara Cara

Publicerad 2017-01-26 19:57:46 i Allmänt,

Efter en joggingrunda i skogen med Cara nu på kvällskvisten så känner jag mig helt lyrisk över henne. Fick en sådan fantastiskt känsla direkt när jag satt upp och den höll i sig hela turen. Då finns det ingen häst som kan mäta sig med henne. Då är hon magisk! Senaste tiden har hon varit på tok för vild och bråkig så det gjorde ju inte glädjen mindre idag direkt när hon skötte sig helt fläckfritt. På söndag ska hon få åka och hoppa för Arnold, vi var iväg i tisdags för första gången på länge och det blev longering i en kvart innan hon ens gick att sitta upp på.. Hon behöver komma bort mer och eftersom årsdebuten närmar sig så passar det perfekt att besöka ett nytt ridhus till och få hjälp av Arnold förstås! 


Idag går jag även på helg!! Jag jobbar dock i helgen men det är helg i alla fall. Så skönt och skönt att jag och Anna i min klass hann klart med en uppgift tidigare än beräknat. Vi ska även skriva C-uppsats i höst tillsammans och vi har kommit fram till ett ämne som vi fått bekräftat att det är genomförbart vilket äger! 

Livets största kärlek och min andra halva Topanga förgyller mitt liv varje dag jag är hos henne. Finns ingen i hela denna värld som får mitt liv att kännas så komplett som hon. För mig är hon verkligen så oändligt mycket mer än bara en häst, hon är allt! 4,5 månad kvar tills bebis är beräknad att titta ut. Jag hoppas så innerligt att allting kommer att gå vägen denna gång.. Men jag börjar bli nervös när jag tänker på att vi är inne på den andra halvan av dräktigheten. 

När man i ett tag har sett ljuset i Contendras rehabiliterings tunnel så har hon varit lite halt till och från. Hon kan vara dålig på morgonen men bra på eftermiddagen.. Det tynger ner vardagsstämningen men jag ger inte upp hoppet. Vi var ju så nära på att få höra det där ordet som kommer få mig att hoppa upp och ner av glädje när/om det kommer, ordet friskförklarad. 





Kommentarer (0)

Ny vecka nya möjligheter

Publicerad 2017-01-23 10:23:13 i Allmänt,

Måndag morgon och jag körde fast med bilen tidigare imorse så fick sno pappas bil så får min bil stå och skämmas över dagen.. Eller kanske till i vår när isen smälter.. 


Min helg har varken varit bra eller dålig. Något däremellan men vissa delar har varit bra t.ex. att Jenny och Eila kom och hängde med mig under halva lördagen. Så roligt och betydelsefullt att de tog sig tid och ville hänga med mig.  

Jag har jobbat en hel del i helgen. Igår jobbade jag non stop mellan 07 och 16 med mina "barn". Jag hade alltså fölstallet på jobbet och det gör inte att jag längtar mindre till min och Topangas egna bebis. Jag skulle kunna gå i timmar på jobbet och prata med alla fina föl. 

Igårkväll hade jag den sortens myskväll som jag gillar allra bäst och självklart är det tillsammans med mina hästar. Cara och Contendra ryktades och friserades. 

Cara har varit lite knepig nu i en period och visar mer än gärna upp vilken attityd hon kan ha. Imorgon ska hon på årets första hoppträning och som blir första hoppningen för henne på ca 2 månader. Jag är så laddad över året med henne! Nu börjar hon ju växa upp och kan följa med på lite mer äventyr. 

Contendra har vilat i snart 9 hela månader. En halv oändlighet... Om ett par veckor är hennes nästa återbesök planerat. Jag hoppas innerligt att hennes tillfrisknad fortsätter att gå i en positiv kurva. Jag får ibland frågan om hur länge jag tänker hålla på och vänta på henne. Prognosen för henne som ridhäst är ju väldigt osäker. Ingen vet om skadan håller för henne som ridhäst. Men frågan triggar igång mig och gör mig frustrerad. Contendra är ett djur, en häst och hennes liv ligger i mina händer. Jag är hennes ägare, jag ansvarar över henne och hennes liv. Jag har valt att ta det ansvaret och det innebär att jag också ska göra allt för henne. Det innebär inte att jag ska sätta en tidpunkt för hur länge jag orkar vänta på hennes skada. Med och motgångar hör till livet med djur och även om detta djur kostar oerhört mycket pengar så kostar hon precis lika mycket nu som när hon tävlade. Bara för hon inte kan tävla och ridas på just nu betyder det inte att jag inte har något ansvar längre. Jag har en gräns som styr hur länge jag tänker kämpa för att få henne tillbaka, hennes välmående. Så länge som hon mår bra tänker jag vänta, så länge som hennes liv är meningsfullt och så länge som det finns hopp. Contendra har under alla dessa 9 månader fått gå i hage. Hon går i stor hage dessutom tillsammans med Cara i 10-12h per dag. Hon gick på bete hela sommaren. Hon är blank i pälsen och fin i kroppen. Hon springer i hagen, bockar, stegrar och busar. Det gör mig glad, glad över att hon ser lycklig ut. Att hennes skada inte hindrar henne från att få vara häst. Jag är ingen veterinär och jag kan inte mycket om hur hennes skada påverkar henne. Det gör att jag också hela tiden har en dialog med Contendras veterinär. Så länge som hennes veterinär ser hopp om skadan så ser jag ingen anledning till att sätta en tidsgräns för hur länge jag orkar vänta. Att få henne tillbaka betyder så mycket att tiden inte spelar någon roll så länge hon är lycklig. 


Kommentarer (1)

Onsdag

Publicerad 2017-01-18 09:44:44 i Allmänt,

Nu är dagarna sådär fulla med allt som ska göras så dagarna bara susar fram. I söndags slog jag rekord i att vara effektiv. Jag jobbade först 7-14 sen var jag i 4 stall och fixade och rundade av kvällen med att skriva en uppsats hos mormor och äta middag. 


I måndags började termin 5 på mitt program i skolan. Vetenskaplig design och metod heter kursen som vi nu läser ett tag framöver. Jag hann rida ut och galoppera långt långt på traktorvägen med Isa innan det blev mörkt. Hon blev trött men är så fin,  så okomplicerad och så bra. Cara och Contendra skoddes och jag hann även ut med Cara innan det blev helt mörkt ute. Ett ridpass med Cara kan innebära en känslomässig berg och dalbana. Varv nr 1 på ängen bestod av uppgivenhet, besvikelse och frustration. Cara var mer på två ben än på fyra och for omkring som en oinriden vildhäst. Under varv nr 2 fick jag ändå hopp om ridpasset och kände att besvikelsen gick över till att bli sur på henne istället. Under varv 3 kom glädjen, den fantastiska ridkänslan som bara Cara kan ge och hemåt skrittade jag lycklig. Med Cara har man aldrig långtråkigt och det är aldrig enformigt. Jag rundade av måndagskvällen med att rida två hästar på jobbet. 

Igår var jag först i skolan och åkte sen till foderby och mockade åt Isa medan mamma fixade Dockan för avfärd mot mitt stall. Håkan kom och fixade tänderna på Isa, Dockan, Cara och Contendra och alla hade fina tänder!! Vi passade på att klippa Dockan när hon hade fått lugnande då hon inte går att klippa utan. När mamma åkte tillbaka med Isa och Dockan så fixade jag stallet och red Carola (Sofias häst). Kvällen avrundades ovanligt tidigt vilket var bra för jag var i stallet supertidigt imorse. 

Nu på morgonen har jag mockat åt Sofias ena häst, åt Contendra, ridit Cara, fodrat och släppt ut hästarna. Cara bjöd på ett ganska bra trimpass. Vi jobbar på och allt är såklart inte perfekt men det går ändå framåt och många stunder är hon helt perfekt. Det är så skönt att rida tidigt och att ha ridhuset för sig själv. Nu är jag snart i skolan och åker direkt till jobbet när jag slutar i eftermiddag. 


Kommentarer (0)

Isa Isa Isa

Publicerad 2017-01-14 09:10:04 i Allmänt,

Vet ni hur bra denna dag känns efter ett grymt morgonpass med Cara!? Så bra faktiskt och det trots att jag trodde att mitt alarm skämtade med mig imorse när det ringde... Cara har trimmats igår och idag och jag brukar inte få till det så  bra som jag vill när jag rider inne utan tycker bara att jag får en bra känsla när jag rider ut. Men dessa dagar har känslan även funnits inne. Cara är helt klart på gång igen efter hennes vila och jag längtar tills vi kommer igång med hoppningen också. 


I torsdags var jag på Vällsta och tränade med Isa. Alltså vilken häst!! Hon är magisk! Träningen bestod av markarbetesövningar och det gick fint även om Isa tyckte att det var så jobbigt. Hela träningen bestod av hinder under 90cm och övningarna var precis vad jag och Isa behöver just nu. Vi avslutade med två hinder på en linje lite högre och wow alltså hon flyger! Framtiden ser helt plötsligt inte svart ut längre. 

En annan häst som briljerar är Agnetas unghäst Classe som vi håller på att rida in. Han har både blivit insutten och inskrittad i veckan och sköter sig så bra. 

I övrigt så rullar jobb och skola på för tillfället. Skolan har jag hittills mest kunnat göra hemifrån vilket möjliggör det för mig att jobba mer och vara hos mormor. Men nästa vecka börjar vi en ny kurs som har mer bunden skoltid. 

Nu ska jag skynda och fixa klart stallet innan jag ska möta mamma på foderby för hon ska träna dressyr på Isa. Sen ska vi åka och hämta dressyrsadlar att prova innan jag åker till jobbet. Ikväll är det middag med släkten hemma hos oss för att fira min mamma som fyller år idag. Världens bästa mamma och vän är hon. Idag har även Cara varit hos mig i ett helt år!! 



Kommentarer (1)

Onsdag

Publicerad 2017-01-11 08:07:18 i Allmänt,

Onsdag idag och första dagen för året som jag åker in till skolan. Jag missade dock några dagar i förra veckan när jag var i fjällen men jag ska fixa lite kompletteringar för det. 


Annars är vardagen tillbaka. Jag har jobbat varje dag sen vi kom hem och ridit och fixat mina hästar. 

Isa känns fantastiskt fin just nu och vi hann ut i snön för galoppjobb innan den nu smälter bort allt mer och mer. Det känns som att hon börjar att komma igång allt mer också. Hon är anmäld till tävling om en månad som blir vår tävlingsdebut och hennes debut på tävlingsbanorna i Sverige. 

Cara har jag börjat rida igen och vi lyckades få 3 lugnare dagar innan jag igår fick rida henne lite mer då hon var mer i luften än på marken ute på fältet. Hon vilade helt i 2 veckor så hon behöver inte sättas igång så långsamt så det gjorde ingenting. Ser fram emot att komma igång med träningar och så med henne för att få koll på allt igen. Lite olydig är hon efter vilan men hon blir bättre för varje ridpass som går. Det kommer bli ett spännande år med henne! 

Contendra och Topanga följer sitt ryktschema så med de händer det inte så mycket spännande. Jag längtar efter fölis som växer i Topangs mage. Eller i alla fall Topangas mage växer! 


Kommentarer (0)

Nyår, fjällen och nu hemma

Publicerad 2017-01-05 22:37:27 i Allmänt,

En vecka i Björnrike med familjen och familjen Bredberg är den allra bästa veckan som finns. Vi har haft det precis så bra som man bara kan ha det. Jag kan erkänna att en veckas ledighet var välbehövligt och rätt skönt också. Men såklart så har jag saknat ihjäl mig efter hästarna!!


Idag när vi kom hem framåt kvällen från fjällen så stannade vi hos Topanga så att jag fick pussa på henne. Hon är förstås den som jag har saknat allra mest under veckan. Hon bor verkligen på världens bästa ställe med helt fantastiska människor. 

Sen åkte jag till Cara och Contendra och fixade allt där och pussade på de massor också. Fick dock skynda mig lite för att hinna till Isa och Foderby för min hopptid 20-21 ikväll. Isa kändes magisk idag! Hon hoppade så bra och var superpigg och glad. Just nu är det mycket serier och styrkehoppning som gäller för henne och inga direkt höga hinder men jag är så glad i henne. Jag älskar jobbet som krävs med henne och att lägga ner tid på henne. Speciellt när jag vet att hon är här för att vara min tävlingskompis. 

Imorgon ska Cara sättas igång igen. Officiellt är hon ju 5år nu och stor tjej. Ska bli spännande att se hur hon känns när hon kommer igång igen. 


Kommentarer (0)

2016

Publicerad 2016-12-31 20:38:26 i Allmänt,

Imorgon kickar vi igång 2017 och jag lägger detta omtumlande år bakom mig. Men det finns flera höjdpunkter från detta år som jag vill minnas i resten av mitt liv. 


Detta års första höjdpunkt var 14 januari då Cara flyttade hem till mig. Liten men tuff kom hon och har charmat de flesta som har träffat henne under året. Begåvad som få , med en vilja av stål och ett hjärta av guld. Hon är ljuset i min framtid och hon är en fantastisk individ som jag har fått turen att lära känna. 

I början på februari hände ännu en händelse som har varit min räddning detta år. Jag fick förfrågan om att prova att få Diva på banan igen. Diva har varit lycka för mig och gett mig så oerhört många lyckliga stunder. Hon kommer alltid att vara en på miljonen för mig. 

Sen har vi mitt absolut lyckligaste ögonblick detta år. Det är ifrån Hammarö när Cara vann 4-årsklassen överlägset och kvalade till Falsterbo. Den lyckan går inte att sätta ord på. Falsterbo var också fantastiskt men känslan att ha kvalat och fått omdömen om Cara som fick mig att sväva på moln är så magisk. 

Ett annat lyckligt ögonblick är den dagen Topanga konstaterades som dräktig. Det känns ju lite som att vi är dräktiga. Om denna lilla bebis kommer att födas levande så kommer den att vara älskad från första stund. Ett mer speciellt föl går inte att få eftersom Topanga är och alltid kommer att vara den som betyder allra mest för mig. Hon är The Love of my life. 

Nu i december har vi ju även Isa som har kommit till familjen som min nya tävlingskompis. Att mamma gör detta för mig är det som jag är mest lycklig över. Att hon kämpar så hårt för att jag ska vara lycklig. Sen är Isa en individ som jag är helt övertygad om att jag kommer få så roligt tillsammans med. Känslan att bygga upp något som man sedan ska få förvalta är en känsla jag saknat men som är så fantastisk. 

Det är tur att det finns lite glädjeämnen mellan all sorg som har funnits under detta år. Jag hoppas innerligt att nästa år ska bli mitt år. Ett år då livet leker och jag mår bra. Ett år med glädje och ett år där alla runt omkring mig är lyckliga.  


Kommentarer (0)

Älskade jul

Publicerad 2016-12-29 13:51:10 i Allmänt,

Nu är julen över och som vanligt gick den så fort. Men så fantastisk den har varit och så mycket glädje jag känner över att jag lever i världens absolut bästa familj och släkt. Vi har umgåtts i fyra dagar och dessa dagar betyder så mycket för mig. Jag känner mig hel omkring dessa människor, jag känner mig hemma och jag känner att min existens spelar roll. Jag älskar julen på alla sätt och vis. Det är helt klart den bästa tiden på året. 


Nu när allt är över för detta år så kommer ångesten som ett brev på posten. Den där ångesten som jag har levt med i så många år nu. Ångesten över att tiden går, över att de personer jag älskar så gränslöst mycket inte kommer att finnas här för alltid. Över att jag också en dag kommer att försvinna. Det är svårt att sätta ord på det men jag kan inte leva en dag utan dessa personer. Jag överlever inte ett andetag utan att de finns omkring mig. Min familj och min släkt är a och o i mitt liv. 

Snart är detta år slut och jag ska med glädje stänga igen det. Detta år är ett kapitel ur mitt liv som jag vill glömma. Men det finns såklart också mycket som jag vill minnas. I år splittrades så många hjärtan hos de människor som jag älskar mest när min morfar tog sitt sista andetag. Tanken om att jag nu ska leva hela mitt liv utan honom gör att allting annat som händer känns lite lättare. Tanken om att han aldrig kommer tillbaka är den värsta jag vet. 

Jag är så tacksam för att min familj har lagt så oändligt många timmar och så mycket energi på att stötta mig på min resa i både med och motgång. Jag är helt klart redo för 2017. 



Kommentarer (0)

Wicky

Publicerad 2016-12-26 15:38:44 i Allmänt,

Om ni bara visste hur mycket jag saknar min tokiga underbara Wicky. Det som jag saknar allra mest är den glädjen hon spred i mitt liv. Hon var verkligen en på miljonen och att jag fick träffa henne under hennes resa genom livet är jag evigt tacksam över. Wicky var inte bara en häst för mig, hon var min bästa kompis.

Snart har hon varit död i ett helt år och det känns så konstigt. Hon var ju så levande. Men i mitt liv kommer hon för alltid att leva vidare inom mig.

F
Kommentarer (2)

Dagen före julafton

Publicerad 2016-12-23 20:33:46 i Allmänt,

Imorgon är det årets bästa dag. I min släkt är jul så fantastiskt bra. Idag har vi börjat vårt julfirande med middag hos mormor. Min mormor fixar mat till hela släkten under 3 dagar. Hon är en superwomen och hon är den allra bästa människan jag vet. 


Annars har dagarna bestått av jobb, tentaplugg, stall x3 och sen sover jag. 

Isa har jag hoppat idag. Mest gymnastik och styrkeövningar och ganska lågt för att lära känna varandra men också för att hon i nuläget bara behöver en massa markarbete. Jag lär känna henne mer och mer och hon är en så härlig individ. Väldigt vänlig är hon men också med lite åsikter. 

Topangas mage växer just nu och som den ser ut borde bebis vara gigantiskt stor. Varje stund hos min Topanga gör att jag känner en sådan glädje. Hon är verkligen allt för mig. 

Cara skrittar sina ca 2 dagar per vecka och annars ryktas hon på. Hon och Contendra har varit ute ca 12h/dag för att hålla sig lite mindre understimulerade. 

Livet rullar på. Min bror är hemma från Vietnam över jul och det är nu jag har insett hur mycket jag faktiskt har saknat honom. Ikväll blir det ingen uppesittarkväll för mig då jag har lite feber och ska fodra och släppa ut i mitt stall imorgon. 

Nedan kan ni se två av tjejerna från jobbet som jag mer eller mindre ansvarar helt över i träningsväg. Idag var de på Bro park för första gången på länge. Mum till vänster har inte startat på över ett år och Mint till höger är två år och ska kvalas till våren. 


Kommentarer (0)

Hur en måndag blir lite bättre

Publicerad 2016-12-19 23:03:33 i Allmänt,

Idag har jag varit hos alla mina fyra tjejer och sådana dagar är lite extra bra. Alla är ryktade och Isa och Cara är ridna (Cara bara i skritt). Drömmen skulle ju vara att ha en gård och kunna ha alla hästar samlade men det funkar som det är också.


Just nu är det stall och jobb som täcker dygnets vakna timmar. Jag borde göra så mycket mer.. Som att plugga typ.. Hemtentan skriver inte sig själv direkt men imorgon ska jag till mormor för att sätta igång. 



Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela