Malin Åkerström

Ny vecka

Publicerad 2017-01-30 09:05:31 i Allmänt,

Vardag igen och man hinner vila upp sig igen skämt åsido. Men i mitt fall stämmer det nästan. Jag sitter på tåget mot skolan och dricker te i hopp om att min röst ska återvända till mig. Vi har ett viktigt möte på förmiddagen och redovisningar i eftermiddag så det vore ju synd om man kraxade fram sina meningar likt en kråka..  Jag har varit sjuk i helgen men haft ett intensivt schema ändå. 


I lördags jobbade jag först 07-13 och åkte sen och tittade på fölningsstall till Topanga. Det är så mycket svårare än vad man kan tro att hitta något bra. De som känns bra kostar betydligt mer än vad vi har råd med hur mycket vi än vill ha henne där. Så om någon har något förslag så är alla tips välkomna. 

Jag spenderade eftermiddagen hos mormor och städade. Fikade gjorde vi såklart också. Kvällen blev hos mina hästar. 

Igår hade jag morgonen i mitt stall och kände mig inte alls bra så jag åkte hem och vilade en timme innan jag åkte till Isa för att mocka och hämta transporten. Sen tillbaka till mitt stall för att ta Cara och hennes pick och pack till Arnold träningen. Cara skötte sig så bra. Hon hoppade som en på miljonen och fick massor av lovord från Arnold och tillsammans fick vi en rad grejer att träna på. Älskar verkligen när man får mycket med sig att förbättra. Träningen var riktigt bra och Cara var verkligen en superstar trots korsgalopp i svängarna på slutet och några bakutsparkar här och var. Hon löste hindren på ett fantastiskt sätt. Älskar den där hästen med personlighet större än henne själv. 

Eftersom jag kände mig lycklig efter träningen så gick 4 hästar på jobbet av bara farten. På kvällen fick Isa hoppa en lite längre studsserie. Jag tänkte att det skulle gå bra på vanliga bettet men där trodde jag fel för vi höll på att ta två hinder i ett språng. Men så fin hon är och vad jag är glad i henne. 


Kommentarer (0)

Cara Cara Cara

Publicerad 2017-01-26 19:57:46 i Allmänt,

Efter en joggingrunda i skogen med Cara nu på kvällskvisten så känner jag mig helt lyrisk över henne. Fick en sådan fantastiskt känsla direkt när jag satt upp och den höll i sig hela turen. Då finns det ingen häst som kan mäta sig med henne. Då är hon magisk! Senaste tiden har hon varit på tok för vild och bråkig så det gjorde ju inte glädjen mindre idag direkt när hon skötte sig helt fläckfritt. På söndag ska hon få åka och hoppa för Arnold, vi var iväg i tisdags för första gången på länge och det blev longering i en kvart innan hon ens gick att sitta upp på.. Hon behöver komma bort mer och eftersom årsdebuten närmar sig så passar det perfekt att besöka ett nytt ridhus till och få hjälp av Arnold förstås! 


Idag går jag även på helg!! Jag jobbar dock i helgen men det är helg i alla fall. Så skönt och skönt att jag och Anna i min klass hann klart med en uppgift tidigare än beräknat. Vi ska även skriva C-uppsats i höst tillsammans och vi har kommit fram till ett ämne som vi fått bekräftat att det är genomförbart vilket äger! 

Livets största kärlek och min andra halva Topanga förgyller mitt liv varje dag jag är hos henne. Finns ingen i hela denna värld som får mitt liv att kännas så komplett som hon. För mig är hon verkligen så oändligt mycket mer än bara en häst, hon är allt! 4,5 månad kvar tills bebis är beräknad att titta ut. Jag hoppas så innerligt att allting kommer att gå vägen denna gång.. Men jag börjar bli nervös när jag tänker på att vi är inne på den andra halvan av dräktigheten. 

När man i ett tag har sett ljuset i Contendras rehabiliterings tunnel så har hon varit lite halt till och från. Hon kan vara dålig på morgonen men bra på eftermiddagen.. Det tynger ner vardagsstämningen men jag ger inte upp hoppet. Vi var ju så nära på att få höra det där ordet som kommer få mig att hoppa upp och ner av glädje när/om det kommer, ordet friskförklarad. 





Kommentarer (0)

Ny vecka nya möjligheter

Publicerad 2017-01-23 10:23:13 i Allmänt,

Måndag morgon och jag körde fast med bilen tidigare imorse så fick sno pappas bil så får min bil stå och skämmas över dagen.. Eller kanske till i vår när isen smälter.. 


Min helg har varken varit bra eller dålig. Något däremellan men vissa delar har varit bra t.ex. att Jenny och Eila kom och hängde med mig under halva lördagen. Så roligt och betydelsefullt att de tog sig tid och ville hänga med mig.  

Jag har jobbat en hel del i helgen. Igår jobbade jag non stop mellan 07 och 16 med mina "barn". Jag hade alltså fölstallet på jobbet och det gör inte att jag längtar mindre till min och Topangas egna bebis. Jag skulle kunna gå i timmar på jobbet och prata med alla fina föl. 

Igårkväll hade jag den sortens myskväll som jag gillar allra bäst och självklart är det tillsammans med mina hästar. Cara och Contendra ryktades och friserades. 

Cara har varit lite knepig nu i en period och visar mer än gärna upp vilken attityd hon kan ha. Imorgon ska hon på årets första hoppträning och som blir första hoppningen för henne på ca 2 månader. Jag är så laddad över året med henne! Nu börjar hon ju växa upp och kan följa med på lite mer äventyr. 

Contendra har vilat i snart 9 hela månader. En halv oändlighet... Om ett par veckor är hennes nästa återbesök planerat. Jag hoppas innerligt att hennes tillfrisknad fortsätter att gå i en positiv kurva. Jag får ibland frågan om hur länge jag tänker hålla på och vänta på henne. Prognosen för henne som ridhäst är ju väldigt osäker. Ingen vet om skadan håller för henne som ridhäst. Men frågan triggar igång mig och gör mig frustrerad. Contendra är ett djur, en häst och hennes liv ligger i mina händer. Jag är hennes ägare, jag ansvarar över henne och hennes liv. Jag har valt att ta det ansvaret och det innebär att jag också ska göra allt för henne. Det innebär inte att jag ska sätta en tidpunkt för hur länge jag orkar vänta på hennes skada. Med och motgångar hör till livet med djur och även om detta djur kostar oerhört mycket pengar så kostar hon precis lika mycket nu som när hon tävlade. Bara för hon inte kan tävla och ridas på just nu betyder det inte att jag inte har något ansvar längre. Jag har en gräns som styr hur länge jag tänker kämpa för att få henne tillbaka, hennes välmående. Så länge som hon mår bra tänker jag vänta, så länge som hennes liv är meningsfullt och så länge som det finns hopp. Contendra har under alla dessa 9 månader fått gå i hage. Hon går i stor hage dessutom tillsammans med Cara i 10-12h per dag. Hon gick på bete hela sommaren. Hon är blank i pälsen och fin i kroppen. Hon springer i hagen, bockar, stegrar och busar. Det gör mig glad, glad över att hon ser lycklig ut. Att hennes skada inte hindrar henne från att få vara häst. Jag är ingen veterinär och jag kan inte mycket om hur hennes skada påverkar henne. Det gör att jag också hela tiden har en dialog med Contendras veterinär. Så länge som hennes veterinär ser hopp om skadan så ser jag ingen anledning till att sätta en tidsgräns för hur länge jag orkar vänta. Att få henne tillbaka betyder så mycket att tiden inte spelar någon roll så länge hon är lycklig. 


Kommentarer (1)

Onsdag

Publicerad 2017-01-18 09:44:44 i Allmänt,

Nu är dagarna sådär fulla med allt som ska göras så dagarna bara susar fram. I söndags slog jag rekord i att vara effektiv. Jag jobbade först 7-14 sen var jag i 4 stall och fixade och rundade av kvällen med att skriva en uppsats hos mormor och äta middag. 


I måndags började termin 5 på mitt program i skolan. Vetenskaplig design och metod heter kursen som vi nu läser ett tag framöver. Jag hann rida ut och galoppera långt långt på traktorvägen med Isa innan det blev mörkt. Hon blev trött men är så fin,  så okomplicerad och så bra. Cara och Contendra skoddes och jag hann även ut med Cara innan det blev helt mörkt ute. Ett ridpass med Cara kan innebära en känslomässig berg och dalbana. Varv nr 1 på ängen bestod av uppgivenhet, besvikelse och frustration. Cara var mer på två ben än på fyra och for omkring som en oinriden vildhäst. Under varv nr 2 fick jag ändå hopp om ridpasset och kände att besvikelsen gick över till att bli sur på henne istället. Under varv 3 kom glädjen, den fantastiska ridkänslan som bara Cara kan ge och hemåt skrittade jag lycklig. Med Cara har man aldrig långtråkigt och det är aldrig enformigt. Jag rundade av måndagskvällen med att rida två hästar på jobbet. 

Igår var jag först i skolan och åkte sen till foderby och mockade åt Isa medan mamma fixade Dockan för avfärd mot mitt stall. Håkan kom och fixade tänderna på Isa, Dockan, Cara och Contendra och alla hade fina tänder!! Vi passade på att klippa Dockan när hon hade fått lugnande då hon inte går att klippa utan. När mamma åkte tillbaka med Isa och Dockan så fixade jag stallet och red Carola (Sofias häst). Kvällen avrundades ovanligt tidigt vilket var bra för jag var i stallet supertidigt imorse. 

Nu på morgonen har jag mockat åt Sofias ena häst, åt Contendra, ridit Cara, fodrat och släppt ut hästarna. Cara bjöd på ett ganska bra trimpass. Vi jobbar på och allt är såklart inte perfekt men det går ändå framåt och många stunder är hon helt perfekt. Det är så skönt att rida tidigt och att ha ridhuset för sig själv. Nu är jag snart i skolan och åker direkt till jobbet när jag slutar i eftermiddag. 


Kommentarer (0)

Isa Isa Isa

Publicerad 2017-01-14 09:10:04 i Allmänt,

Vet ni hur bra denna dag känns efter ett grymt morgonpass med Cara!? Så bra faktiskt och det trots att jag trodde att mitt alarm skämtade med mig imorse när det ringde... Cara har trimmats igår och idag och jag brukar inte få till det så  bra som jag vill när jag rider inne utan tycker bara att jag får en bra känsla när jag rider ut. Men dessa dagar har känslan även funnits inne. Cara är helt klart på gång igen efter hennes vila och jag längtar tills vi kommer igång med hoppningen också. 


I torsdags var jag på Vällsta och tränade med Isa. Alltså vilken häst!! Hon är magisk! Träningen bestod av markarbetesövningar och det gick fint även om Isa tyckte att det var så jobbigt. Hela träningen bestod av hinder under 90cm och övningarna var precis vad jag och Isa behöver just nu. Vi avslutade med två hinder på en linje lite högre och wow alltså hon flyger! Framtiden ser helt plötsligt inte svart ut längre. 

En annan häst som briljerar är Agnetas unghäst Classe som vi håller på att rida in. Han har både blivit insutten och inskrittad i veckan och sköter sig så bra. 

I övrigt så rullar jobb och skola på för tillfället. Skolan har jag hittills mest kunnat göra hemifrån vilket möjliggör det för mig att jobba mer och vara hos mormor. Men nästa vecka börjar vi en ny kurs som har mer bunden skoltid. 

Nu ska jag skynda och fixa klart stallet innan jag ska möta mamma på foderby för hon ska träna dressyr på Isa. Sen ska vi åka och hämta dressyrsadlar att prova innan jag åker till jobbet. Ikväll är det middag med släkten hemma hos oss för att fira min mamma som fyller år idag. Världens bästa mamma och vän är hon. Idag har även Cara varit hos mig i ett helt år!! 



Kommentarer (1)

Onsdag

Publicerad 2017-01-11 08:07:18 i Allmänt,

Onsdag idag och första dagen för året som jag åker in till skolan. Jag missade dock några dagar i förra veckan när jag var i fjällen men jag ska fixa lite kompletteringar för det. 


Annars är vardagen tillbaka. Jag har jobbat varje dag sen vi kom hem och ridit och fixat mina hästar. 

Isa känns fantastiskt fin just nu och vi hann ut i snön för galoppjobb innan den nu smälter bort allt mer och mer. Det känns som att hon börjar att komma igång allt mer också. Hon är anmäld till tävling om en månad som blir vår tävlingsdebut och hennes debut på tävlingsbanorna i Sverige. 

Cara har jag börjat rida igen och vi lyckades få 3 lugnare dagar innan jag igår fick rida henne lite mer då hon var mer i luften än på marken ute på fältet. Hon vilade helt i 2 veckor så hon behöver inte sättas igång så långsamt så det gjorde ingenting. Ser fram emot att komma igång med träningar och så med henne för att få koll på allt igen. Lite olydig är hon efter vilan men hon blir bättre för varje ridpass som går. Det kommer bli ett spännande år med henne! 

Contendra och Topanga följer sitt ryktschema så med de händer det inte så mycket spännande. Jag längtar efter fölis som växer i Topangs mage. Eller i alla fall Topangas mage växer! 


Kommentarer (0)

Nyår, fjällen och nu hemma

Publicerad 2017-01-05 22:37:27 i Allmänt,

En vecka i Björnrike med familjen och familjen Bredberg är den allra bästa veckan som finns. Vi har haft det precis så bra som man bara kan ha det. Jag kan erkänna att en veckas ledighet var välbehövligt och rätt skönt också. Men såklart så har jag saknat ihjäl mig efter hästarna!!


Idag när vi kom hem framåt kvällen från fjällen så stannade vi hos Topanga så att jag fick pussa på henne. Hon är förstås den som jag har saknat allra mest under veckan. Hon bor verkligen på världens bästa ställe med helt fantastiska människor. 

Sen åkte jag till Cara och Contendra och fixade allt där och pussade på de massor också. Fick dock skynda mig lite för att hinna till Isa och Foderby för min hopptid 20-21 ikväll. Isa kändes magisk idag! Hon hoppade så bra och var superpigg och glad. Just nu är det mycket serier och styrkehoppning som gäller för henne och inga direkt höga hinder men jag är så glad i henne. Jag älskar jobbet som krävs med henne och att lägga ner tid på henne. Speciellt när jag vet att hon är här för att vara min tävlingskompis. 

Imorgon ska Cara sättas igång igen. Officiellt är hon ju 5år nu och stor tjej. Ska bli spännande att se hur hon känns när hon kommer igång igen. 


Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela