Denna vecka har jag börjat min sista praktik för denna utbildning. Jag är två veckor på KUA som är en avdelning på Danderyds Sjukhus där studenter arbetar självständigt. Det är nu ens kunskaper sätts på spel och man ser om man förstått grejen eller inte. Vi är indelade i olika team, ett som arbetar dagspass och ett som går kvällspass varje dag. Igår gick jag kväll och idag har jag precis avslutat ett dagspass. Jag tycker att lärandesättet är toppen och mitt team känns bra. Men livspusslet blir lite svårare att få ihop dessa praktikveckor. Just nu är vi heltid på praktik, vi läser en heltidskurs på sidan om och imorgon börjar ytterligare en kurs. Imorgon är kursen samtidigt som mitt pass på KUA och på fredag har jag ett pass på KUA samtidigt som vi har examinationer i skolan.. Utöver detta har jag 5 hästar som ska skötas, några som rids och ett jobb att sköta.
Igår red jag hästarna på morgonen och fixade allt men jag fick be mamma att ta in hästarna på kvällen då jag helt enkelt inte var hemma. Nu har min kompis Sofia flyttat med sin häst till Lund så det är bara mina fem hästar i stallet vilket innebär att jag inte kan fråga henne om hjälp med insläpp eller så. Men jag har alla mina stjärnor samlade och det är så himla mysigt. Miljön i mitt stall är helt fantastisk och livet jag kan erbjuda mina hästar där är verkligen i min mening så bra. I helgen ska Topanga och Amys hage byggas om och det kommer bli toppen.
Något helt otroligt bra är att jag i två dagar nu har lyckats sitta upp på Vera helt själv. Igår var det svårt men jag kom upp. Jag har annars varit beroende av hjälp varje gång jag ska sitta upp. Detta gör vardagen så mycket lättare om det fortsätter såhär. Då kan jag anpassa Verans veckoschema efter henne och inte utifrån när jag har möjlighet att få hjälp. Tänk att hon kanske börjar lita lite på mig också. Det värmer i själen kan jag säga efter hennes enorma rädsla i början. Älskar denna häst!
Eftersom jag senast var i stallet igår fram till kl 10.00 så saknar jag ihjäl mig efter Amy och Topanga. Kärleken och glädjen de ger går inte att sätta ord på. Det är den finaste kärleken jag någonsin stött på. De är hela min livsmotivation. Jag vågar inte ens tänka på livet om de inte fanns vid min sida. Jag älskar de med varje liten del av mig.
Nu ska jag till jobbet och rasta några hästar innan jag får åka till mina diamanter. Jag är så motiverad över att få träna och bli bättre, leverera bättre och visa vilka superstars till hästar jag har bara jag gör de rättvisa.
