Veckan som regnade bort
Regnet har verkligen vräkt ner de senaste dagarna. Hösten är här av värsta sort. Men vi tränar på jag och hästarna och trivs ganska bra ändå. Helgen har susat förbi med så mycket häst på schemat man kan tänka sig. Igår red jag 9 hästar och även idag. Det bästa är att en av dessa 9 hästar är min Isa. Hon var mer eller mindre frisk på sitt återbesök i måndags och ett stort orosmoment lättade från mina axlar. Jag vågar förstås inte ropa hej ännu men vi har skrittat i 7 dagar i rad nu. I början en kvart om dagen och nu under de senaste dagarna har vi ökat till 20 minuter. Vi följer schemat slaviskt, aldrig har några minuter ute på grusvägarna i regn eller mörker känts så betydelsefulla. Isa är såklart eld och lågor över dessa minuter men håller sig på mattan. Hon älskar att arbeta och så fort tränset kommer fram försöker hon krypa i det på egen hand. Tack alla som hejade på henne och hörde av sig och frågade hur det gick. Det värmer när människor bryr sig om oss två här ute i vårt lilla stall i skogen.