Sista veckan
Sportriders var en trevlig tävling och min bästa Cara hoppade verkligen amazing i både 110 och 120cm. Två bra rundor på kontot men med 4 fel. Rev samma hinder i båda klasserna pga samma miss av mig. 4-fels-träsket here i come.. Alltid surt att riva men Cara var verkligen så fin. Älskar henne så mycket och ser fram emot hela vår framtid tillsammans. Långsamt och försiktigt vill jag matcha henne mot att bli den stjärna jag tror att hon kan bli.
Sista veckan på landet har tagit sin början. I helgen lämnar jag mitt paradis för detta år och det skär i hjärtat. Tiden springer verkligen förbi och det skrämmer mig. Som jag längtade till sommaren och landet. Jag försöker ta vara på de sista dagarna här ute och passar på att träna hästarna på de fina ställen vi har här ute. Höst, skola och Lindholmen lockar inte alls när man är här. Friheten, naturen, havet och tiden med djuren har varit livsviktigt för att bygga upp min själ efter årets alla tuffa händelser.
Vad skulle jag ens göra utan min Amy? Hon har verkligen räddat mig på alla plan. Med henne och Topanga vid min sida känner jag mig aldrig ensam. Jag har också alltid något att längta efter vart jag än befinner mig.
