Hon var allt
Kollade på lite filmer på min numera ängel. Det är så förbannat svårt att förstå hur någon så levande kan förvandlas till så död. Måste man förstå? Hon är min och oavsett vart hon befinner sig så kommer hon att förbli min bara min Wicky. Kommer det någonsin kännas lättare? kommer saknaden bli mindre? För jag saknar henne på alla sätt och vis.
Filmen visar verkligen Wicky i en liten del. Hon var alltid glad, alltid hungrig, hon älskade att springa och hoppa. När hon kommer springande i hopp om att min påse innehåller något gott men när hon inser att det är halm så fnyser hon men äter ändå. Jag försöker gömma hö under halmen i lådan men Wicky lurar man inte.. Det är svårt att missa henne i stallet när det är mat på gång. Hon brukar säga till när hon tycker att hennes mage har stått tom för länge. Hon älskar att springa och hoppa och förvandlas till en fartdåre när man styr mot hinder. Hela hennes uppsyn är fantastisk och så levande och glad. Det är så fruktansvärt tomt utan henne!!! Jag vet att hon har det bättre nu och jag hann stoppa hennes tid på jorden i rätt tid men jag kan ändå inte låta bli att sakna henne. Hon var allt och hon var min Wicky.