Life
Idag kom dagen då jag och Diva har gått skilda vägar efter 10,5 månad tillsammans denna gång. Hon har verkligen en enorm plats i mitt hjärta och också en oersättlig plats. Det kommer bli tomt.. Så fruktansvärt tomt utan henne. Idag får tårarna rinna, imorgon också och dagen efter det. Jag är verkligen för känslig för sådant här men jag kommer igen på ett eller annat sätt det vet jag även om det just nu känns som att jag har förlorat det som betytt hela min värld för mig. Jag vet att jag har mycket annat i min värld som kommer att finnas där och stötta mig. Bara under helgen har jag varit kring några av de bästa människorna jag vet. Människor som har tröstat, sagt snälla saker och bara hört av sig med stöttande ord. Det värmer verkligen att det finns sådana som bryr sig om mig när saker känns tuffa.
Jag och Diva har haft en fin avslutningshelg med en kurs för Helena Persson. Diva har inte rört en bom och hoppat som den lilla superstar hon är. Helena är en tränare jag alltid älskat att träna för och denna gång är inget undantag, hon är grym.
Nu rinner de där förbaskade tårarna igen. Saknaden har verkligen fått sin början. Nu börjar ett nytt kapitel utan Diva och om jag kunde skulle jag radera den meningen ur mitt huvud. Samtidigt som det känns så ledsamt och sorgligt just nu så är jag tacksam, innerligt tacksam att jag och Diva fick detta år tillsammans. För precis varje dag har hon fått mig att känna mig lycklig. Tack Diva för allt <3
