Malin Åkerström

Igår spenderade jag kvällen med att fira världens bästa Matilda som snart fyller år och träffade en del andra underbara vänner. Verkligen fantastiska vänner har jag<3

Idag började jag dagen med en uteritt på Contendra tillsammans med Sofia. Varmt, soligt och vår i luften så riktigt trivsamt och en pigg Contendra.

Åkte sen och galopperade i skogen på Topanga. Jisses vad hon kan springa och bocka. Vi behöver spendera mer tid i skogen så hon får springa och busa. Terapi för oss båda. Mamma är borta i veckan så vi får passa på.

Sen åkte vi till Fredriks landställe och jag hämtade hem en del täcken och bra saker. Återvände sen till mina hästar igen för att rida Bosse.

 En unghäst kan vara rätt tidskrävande. Men också så spännande och roligt. Man får låta det ta den tid det tar vilket kan vara väldigt varierande. Men för Bosse är det viktigt att han slappnar av i varje moment innan man börjar något nytt. Jag gör massa provocerande övningar som han klarar riktigt bra nu. Alla dessa moment han ska slappna av i börjar redan i hanteringen. Uppsittningen går rätt bra nu. 24 gånger har jag suttit av och på denna vecka. Lite rädd när jag hoppade av när jag hade ridit klart idag men då satt jag upp och av igen. Kunde trava honom riktigt fint efter en stund idag. Kom dock in en häst som tränades med viftande grimskaft som tog en del av hans uppmärksamhet men jag lyckades få tillbaka den i alla fall. Den viktigaste regeln jag jobbar efter är att låta varje träningstillfälle ta tid. Aldrig skynda, jag tycker att det är lite svårt för när något känns bra vill jag göra något nytt. Som idag fattade jag faktiskt galopp för han kändes fin men han kändes inte helt redo ändå så jag bröt av och travade honom istället. Ångrar i efterhand att jag fattade den där galoppen men han var finare än någonsin i trav efter så det gjorde honom inget illa. Men man är ju så rädd för att förstöra. Hela hans framtid står ju liksom på spel. Men varje framsteg han gör får mig så glad. Att han är känslig och speciell gör att denna utmaning taggar mig väldigt. Han lär mig mycket och lär mig att verkligen läsa av hästen och prova nya vägar. Förra veckans incident skrämmer mig inte men jag har blivit klokare och mer försiktig. Idag när jag satt upp för första gången så var han inte ett dugg spänd men ändå gjorde jag om processen flera gånger bara för att bekräfta och befästa momentet. Jag ska försöka att verkligen befästa det här med trav till 100% innan jag går vidare med galoppen. Han ska känna sig trygg med mig och jag med honom. Det blev en lång text men när inte mamma är hemma så har jag inget annat bollplank att dela mina tankar med. Jag skulle vilja ha fler unghästar att jobba med!