Min älskade Wicky <3
Vi har en lång väg att gå innan allt blir bra igen men jag får nypa mig i armen när jag sitter på hennes rygg för att inse att jag faktiskt gör det. I 21 månader fruktade jag dagen som kunde döma ut henne. Men den dagen friskförklarade henne istället och det har hittills varit den lyckligaste dagen i år för mig.
Jag har då alltid älskat henne hur knäpp hon än är. Idag red jag och ja hon har fina stunder och stunder då hon inte går att styra eller bromsa eller något alls. Men de stunder då hon är bra då är livet som allra bäst. Min fina fantastiska Wicky<3