Malin Åkerström

Idag när jag vaknade hemma i Lindholmen var det första jag såg min studentmössa. Låg och tänkte tillbaka på min gymnasietid och studenten. Helt sjukt att det är över och helt sjukt vad bra studenten var. Det var så skönt att gå i skolan, man kom och gick som man ville, träffade underbara vänner, skrattade så man fick ont i magen nästan dagligen. Bra tider hade man också och speciellt vi som går efter våra egna scheman. Loven var ju också väldigt bra!!

Skolan var chill och jag grubblade liksom inte på framtiden för jag visste vad jag skulle göra och det visste jag till en exakt tid. Studenten skulle varken bli av tidigare eller senare hur mycket man än längtade eller ville ha den kvar. Klart att ångesten över vad som skulle hända i mitt liv började komma ikapp mig under sista terminen i trean men fortfarande hade jag skolan som säkerhet. Ett ställe att gå till liksom.

Själva studenten är en dag jag inte finner ord till att beskriva. Den är för bra för det. Men en sak vet jag och det är att den var sjukt lyckad från start till mål. Alla människor jag bryr mig om och som bryr sig om mig delade denna fantastiska dag med mig. Jag kommer aldrig glömma den dagen, aldrig någonsin!

Efter studenten började ett nytt kapitel i mitt liv. Jobba och tjäna pengar.... Jag mådde dåligt över detta för jag visste hur viktigt det var för mig att få jobb. Jag kan inte leva på min mamma och pappa hela livet. Jag måste ta eget ansvar och betala för mig och en häst. Mina föräldrar har slitit i så många år för att få ihop pengar till mina hästar så att ta bort en från deras konto kändes riktigt bra när jag började jobba. Jag har också något att jobba för vilket gör allt 100 gånger roligare. Men att jobba kan var tufft och det som känns allra jobbigast är att jag imorgon kan vara utan jobb och utan jobb ingen Wicky!

Nu jobbar jag på mitt drömjobb, jobbet jag aldrig ens vågat tänka på då det är för bra för att vara sant. Men det är på obestämd tid jag är här. Jag känner mig ofta väldigt fri eftersom jag slipper allt pluggande och gör det jag älskar mest här i livet efter min familj. Men ibland saknar jag skolan, de gamla goda tiderna liksom. Skulle inte vilja sluta jobba här för att få gå i skolan igen men ibland är den ändå saknad.

Mitt liv blev i alla fall bra efter skolan vilket jag var orolig över ett tag.

Ibland saknar jag dock att vara liten och inte bekymra mig för saker, jag saknar även min familj och mina vänner men jag ska se till att träffa de så ofta som jag kan och ändå göra den satsning jag gör!

Godnatt önskar en grubblande Mallan som tänker över livet som varit såhär på kvällskvisten.