Kolla vad katten har släpat hem!
Igår natt lämnade mamma tillbaka Wicky på runsten. Skönt att ha henne hemma igen. Har varit och pussat och kliat på henne. Har saknat att ha henne här, hon och jag är ju en egen familj liksom :)
Men känns konstigt med henne på ngt sätt. Hon känns som ngn annan, inte som min häst!? Ändå känns hon som sig själv...
Hur som helst saknar jag att rida henne helt sjukt mycket. Hela 11 månader har gått... Jag längtar så innerligt till den dag jag får rida henne igen. Hon och jag är verkligen en perfekt matchning. Jag trivs som handen i handsken på hennes rygg! Tänk om jag aldrig får uppleva ett språng på henne igen?? Då går mitt liv under...
Älskade häst <3
