Malin Åkerström

I fredags bar det av igen och denna gång till Gagnef och hem till Åsa och Virus. I torsdags köpte min mamma lite spontant en fyrahästars lastbil så den invigde vi. Hur bra är inte min mamma? Det betyder också så mycket när hon är med mig på tävling. Vera och Diva fick provåka lastbilen och var mycket nöjda. Min pappa skötte mockning och fodringar åt hästarna hemma vilket jag är så tacksam för. Teamwork makes the dreamwork.

 

I lördags inledde Diva tävlingshelgen genom att hoppa 110cm. Felfritt och snabbast var hon så hon satte sin fjärde vinst i rad. Hon kändes glad och fin vilket är det viktigaste. Hon hoppade sen även 120cm eller jag vet inte om jag kan kalla det för att hoppa för efter två hinder så tackade hon för sig. Hinder nummer tre stod vid utgången och min ridning var inte optimal så Diva ville gå hem istället. Såklart en besvikelse då jag tycker att hon blivit mer och mer med mig. Vi har tagit oss runt alla starter sedan hon kom tillbaka till mig vilket är betydligt fler än vad hon har hoppat hemma hos sig under det 1,5 år hon var borta från mig. Men det var bara att släppa det och ladda om inför söndagens klasser. Jag efteranmälde henne till en till 110-klass på söndagen så hon hoppade 110 och 120 även på söndagen. Lite mer beslutsam ridning och aldrig lämnade jag henne åt slumpen gav ytterligare en seger i 110 cm och en andraplats i 120cm efter två dubbelt felfria rundor. En bra avslutning med henne innan sommaruppehåll och lite återhämtning.

 

Virus inledde lördagen med att hoppa 120cm och gjorde det både busenkelt och felfritt vilket räckte till andra platsen. Det var några veckor sedan han tävlade sist men han är som vanligt pigg och glad. Han hoppade även 140cm i lördags där vi tyvärr fick en liten orytmisk start med att jag tappar stigbygel och lite så. Vi fick med oss tre bommar i början av banan innan vi hittade tillbaka till rytmen och avslutade fint. Absolut ingen katastrof men ändå retligt att jag inte kunde hålla stigbyglarna på fötterna. Men ytterligare en större klass till rutinkontot. Eftersom jag inte tränar Virus något mellan tävlingarna är vi ibland båda två lite ringrostiga när hindren blir större. Vi avslutade söndagen med att vinna 130cm där rytmen och flytet var tillbaka. Så kul att vinna med Virus på hans hemmaplan. Han har en helt egen hejaklack och det finns så många fantastiska människor som jag har fått lära känna tack vare honom.

 

Vera gick rakt in i 140cm i lördags och hoppade som en på miljonen. En liten touch på ett räcke som föll så resultatet blev 4 fel. Jag är så imponerad av lilla lilla Vera som bokstavligen flyger runt i 140cm. Hon är ren magi att sitta på. På söndagen hoppade hon samma 130-klass som Virus och lika felfritt som honom men med lite långsammare tid vilket gav henne andraplatsen. Älskade häst!

 

Summering av helgen blev 3 vinster och 3 andraplatser av totalt 9 starter. Jag är nöjd, så himla nöjd och är så glad för alla människor som bidrog till en fantastisk helg både på tävlingsbanan och utanför. Det värmer när gratulationerna plingar varmt i telefonen och att vi kan glädjas tillsammans. Att vi också kan stötta och ladda batterierna tillsammans efter mindre bra rundor. Jag har skrattat många gånger i helgen och jag älskar att komma upp till Dalarna och välkomnandet som jag och mina tjejer får där.